Language/Mandarin-chinese/Grammar/Time/sv

Från Polyglot Club WIKI
Hoppa till navigering Hoppa till sök
This lesson can still be improved. EDIT IT NOW! & become VIP
Rate this lesson:
0.00
(0 röster)

Time chinese.jpg
Hur man uttrycker tid och varaktighet på kinesiska

Hej allihopa!

I dagens lektion lär vi dig hur du uttrycker tid och varaktighet på kinesiska.

Gärna redigera den här wikisidan, om du tror att den kan förbättras.

Tiden[redigera | redigera wikitext]

點/点 (diǎn)[redigera | redigera wikitext]

På kinesiska är den punktliga tiden (och inte varaktigheten) byggd med 點/点 (diǎn) :

Tell time chinese.jpg

  • 一點/一点 (yī diǎn)

01:00

  • 兩點/两点 (liǎng diǎn)

02:00

  • 三點/三点 (sān diǎn)

03:00

鐘/钟 (zhōng)[redigera | redigera wikitext]

Vi kan lägga till 鐘/钟 (zhōng) efter 點/点 (diǎn) , men det är inte obligatoriskt.

  • 七點鐘。/七点钟。 (Qī diǎn zhōng.)

klockan 7.

時/时 (shí)[redigera | redigera wikitext]

點/点 (diǎn) kan ersättas med 時/时 (shí) i formellt tal, men 鐘/钟 (zhōng) kan inte läggas till.

  • 七時。/七时。 (Qī shí.)

klockan 7.

整 (zhěng)[redigera | redigera wikitext]

Om vi ​​vill ange att det är exakt tid, kan vi lägga till 整 (zhěng) efter 點/点 (diǎn) :

  • 七點整。/七点整。 (Qī diǎn zhěng.)

Klockan 7 klockan.

Minuter och sekunder: 分 (fēn) och 秒 (miǎo)[redigera | redigera wikitext]

Protokollet är byggt med 分 (fēn) ; sekunderna är byggda med 秒 (miǎo) .

  • 八點五分二十秒。/八点五分二十秒。 (Bā diǎn wǔ fēn 'èrshí miǎo.)

08:05:20.

半 (bàn) och 一刻 (yí kè)[redigera | redigera wikitext]

Att säga "det är halvt 3", använd 半 (bàn) ; att säga "det är kvart över 10", använd 一刻 (yí kè) .

  • 三點半。/三点半。 (Sān diǎn bàn.)

Det är halvt 3.

  • 十點一刻。/十点一刻。 (Shí diǎn yí kè.)

Det är kvart över 10.

Nummer "två": 兩/两 (liǎng)[redigera | redigera wikitext]

För numret "två" när det gäller tiden är det nödvändigt att använda 兩/两 (liǎng) istället för 二 (èr) och det är bara för nummer 2, inte för numren som är sammansatta med 2 som 12, 22 , etc.

Användning av apostrof[redigera | redigera wikitext]

När en stavelse som börjar med en vokal (noll initial [零 聲母 / 零 声母, líng shēngmǔ]), som 二 (èr) , föregås av en annan stavelse, måste den anges av en apostrof: shí'èr 十二 , Tiān'ānmén 天安門/天安门 , etc.

Morgon och eftermiddag: 上午 (shàngwǔ) och 下午 (xiàwǔ)[redigera | redigera wikitext]

På kinesiska kan vi säga 13:00 十三點/十三点 (shísān diǎn) , 14:00 十四點/十四点 (shísì diǎn) . Men det är föredraget att säga klockan 2 på eftermiddagen, klockan 9 på morgonen, etc.

Ordet "morgon" 上午 (shàngwǔ) eller "eftermiddag" 下午 (xiàwǔ) placeras före tiden:

  • 上午九點二十五分。/上午九点二十五分。 (Shàngwǔ jiǔ diǎn èrshíwǔ fēn.)

9:25 am.

  • 下午六點鐘。/下午六点钟。 (Xiàwǔ liù diǎn zhōng.)

Klockan 6 kl.

Vad är klockan?[redigera | redigera wikitext]

Frågan för att fråga tiden är:

  • 現在幾點了?/现在几点了? (Xiànzài jǐ diǎn le?)

Vad är klockan nu?

Vi kan ta bort 了 (le) att ge mindre kraft i betydelsen "nu":

  • 現在幾點?/现在几点? (Xiànzài jǐ diǎn?)

Vad är klockan?

Det är ganska möjligt att svara med 現在/现在 (xiànzài) :

  • 現在三點了。/现在三点了。 (Xiànzài sān diǎn le.)

Det är klockan tre nu.

Skillnad mellan 小时 (Xiǎoshí) och 點/点 (diǎn)[redigera | redigera wikitext]

Båda orden betyder "timme". 小时 (Xiǎoshí) används under tiden och 點/点 (diǎn) används för att berätta tiden.

Exempel med 小时 (Xiǎoshí) :

  • 我们一个小时 后开会。(Wǒmen yīgè xiǎoshí hòu kāihuì.)

Vi kommer att ha ett möte 1 timme senare.

Andra användbara ord[redigera | redigera wikitext]

Äntligen är här andra användbara ord relaterade till tiden:

  • 早上 zǎoshànɡ

(tidig morgon

  • 中午 zhōnɡwǔ

middagstid

  • 晚上 wǎnshànɡ

kväll

  • 前天 qiántiān

i förrgår

  • 昨天 zuótiān

i går

  • 今天 jīntiān

i dag

  • 明天 mínɡtiān

i morgon

  • 后天 hòutiān

övermorgon

  • 星期 xīnɡqī

vecka

  • 年 nián

år

  • 月 yuè

månad

  • 日 rì

dag

  • 号 hào

siffra


Den punktliga tiden[redigera | redigera wikitext]

Regel[redigera | redigera wikitext]

Det är en allmän regel i Mandarin-kinesiska att de enskilda kompletteringarna placeras före handlingsverbet (vi måste först ställa in scenen innan vi talar om åtgärden).

Den punktliga tiden kan ta funktionen av omständig komplement och följer således denna regel:

  • 我今天打電話。/我今天打电话。 (Wǒ jīntiān dǎ diànhuà.)

Jag ringer idag.

  • 我明天去看他。 (Wǒ míngtiān qù kān tā.)

Jag ska se honom imorgon.

När: 什麽時候/什么时候 (shénme shíhou)[redigera | redigera wikitext]

Frågan är 什麽時候/什么时候 (shénme shíhou) : när?

Som nästan alla frågeformulären i Mandarin-kinesiska ställs svarorden i samma position som frågeordet:

  • 你什麽時候回家?/你什么时候回家? (Nǐ shénme shíhou huí jiā.)

När kommer du hem?

  • 我明天上午回家。 (Wǒ míngtiān shàngwǔ huí jiā.)

Jag ska hem hemma imorgon.

Tid och rum[redigera | redigera wikitext]

Om både "platsens omständiga komplement" och "tidens omständiga komplement" finns i samma mening, vilken kommer först?

Tiden anses vara mer generell än rymden. Det är därför första:

  • 我明天在家打電話。/我明天在家打电话。 (Wǒ míngtiān zài jiā dǎ diànhuà.)

Jag ringer i morgon hemma.

Observera att på kinesiska finns det ingen verbt spänning. Det här är de ord av tid som lokaliserar åtgärden i nuet, förflutet eller i framtiden.

Varaktigheten[redigera | redigera wikitext]

Regel[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från punktlig tid är varaktigheten inte ett omständigt komplement (som placeras före verbet), men ett verbalt komplement som läggs efter verbet:

  • 我學漢語兩年。/我学汉语两年。 (Wǒ xué hànyǔ liǎng nián.)

Jag har studerat kinesiska i 2 år.

Användning av 了 (le)[redigera | redigera wikitext]

Observera skillnaden mellan:

  • 我學漢語兩年。/我学汉语两年。 (Wǒ xué hànyǔ liǎng nián.)

Jag har studerat kinesiska i två år.

och

  • 我學漢語兩年了。/我学汉语两年了。 (Wǒ xué hànyǔ liǎng nián le.)

Jag har studerat kinesiska i två år.

  1. I första meningen fortsätter inte åtgärden i nuet. Jag studerade kinesiska 2 år tidigare men jag studerar inte längre.
  2. I den andra meningen fortsätter handlingen nu. Jag studerar fortfarande kinesiska nu.

Plats för det direkta objektet[redigera | redigera wikitext]

Eftersom det verbala komplementet placeras efter verbet kan platsen för det direkta objektet variera:

Den officiella grammatikregeln vill att den ska vara framför handlingsverbet:

  • 我學兩年漢語了。/我学两年汉语了。 (Wǒ xué liǎng nián hànyǔ le.)

Jag har läst kinesiska i två år.

Men användningen av det talade språket är mer flexibelt och längden kan sättas bakom det direkta objektet:

  • 我學漢語兩年了。/我学汉语两年了。 (Wǒ xué hànyǔ liǎng nián le.)

Jag har läst kinesiska i två år.

Vi måste därför komma ihåg dessa två meningar som ofta används:

  • 你學漢語幾年了?/你学汉语几年了? (Nǐ xué hànyǔ jǐ nián le.)

Hur många år har du läst kinesiska?

  • 我學漢語三年了。/我学汉语三年了。 (Wǒ xué hànyǔ sān nián le.)

Jag har läst kinesiska i tre år.

källor[redigera | redigera wikitext]

http://www.chine-culture.com/chinois/cours-de-chinois-6-grammaire.php

https://www.hanbridgemandarin.com/article/daily-chinese-learning-tips/time-in-chinese/


videoklipp[redigera | redigera wikitext]

För engelska talare[redigera | redigera wikitext]

Contributors


Create a new Lesson